Kris och personligt
ansvar i aktiebolag

En grundpelare i aktiebolagsrätten är att varken ägare eller styrelse har personligt ansvar för bolagets affärer. I kristider kan det dock vara farligt att förlita sig på principen för det finns ett antal fällor som kan slå igen snabbt och riskera företagarens privata ekonomi.

Borgen

För det första gäller det att ha koll på om man gått i borgen för något, t ex banklån eller leverantörskrediter. Innebörden av en borgen är att man själv blir betalningsansvarig om inte bolaget kan betala.

Ansvar för skatter

För det andra gäller det att betala sina skatter i tid. Formellt har ställföreträdare inget absolut ansvar för bolagets skatter men i praktiken är innebörden av rättspraxis att den ställföreträdare som inte ser till att skatterna betalas när de ska, får stå för dessa privat. Om det inte finns pengar till skatterna så anses man normalt ha en skyldighet att sätta bolaget i konkurs innan skatterna förfaller till betalning.

Ansvaret för skatter drabbar inte aktieägare som sådana utan s k ställföreträdare, dvs. i första hand styrelseledamöter och VD. I små företag är det ofta ägarna som sitter i styrelsen, men om det inte skulle röra sig om samma personer så finns här en skillnad.

Ansvar vid kapitalbrist

Kontrollbalansräkning

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen genast upprätta och låta revisor granska en s k kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Kravet är alltså om man har ”skäl att anta” att halva aktiekapitalet förbrukats så ska man genast upprätta en kontrollbalansräkning. Ordet ”genast” betyder att det är mycket bråttom.

Om styrelsen missar det här kravet så har alla styrelseledamöter därefter ett ansvar för alla bolagets förpliktelser som uppkommer därefter. Ansvaret är inte tidsbegränsat. Det betyder i praktiken att t ex en leverantör som inte får betalt i stället kan kräva att en eller flera styrelseledamöter betalar för leveransen.

Kontrollbalansräkning

Styrelsen kan undgå sitt personliga ansvar bara genom att i tid upprätta en kontrollbalansräkning och kalla till bolagsstämma för att ta ställning till om bolaget ska likvideras eller inte. Därefter inträder en åttamånadersfrist för att återställa kapitalet men om det misslyckas och formalia inte sköts på rätt sätt, så kan styrelseledamöterna igen bli personligt ansvariga.

Poängen är dock att styrelsen måste agera väldigt snabbt om det ”finns skäl att anta” att halva aktiekapitalet förbrukats och att konsekvenserna av att inte ha koll kan bli privatekonomiskt katastrofala.

I kristider kan det gå väldigt fort och observera att vi inte pratar likviditet nu, utan balansräkningen. En balansräkning som alla kanske inte fokuserar på när det gäller att få in pengar i kassan så att räkningarna kan betalas. Om intäkterna försvinner kan det gå fort att knapra på det egna kapitalet även om det finns pengar i kassan (genom checkkredit eller annat).