Vad är ett aktieägaravtal?

Varför skriver man ett aktieägaravtal?

För att anpassa reglerna så att de passar ägarna i det aktuella bolaget!

Syftet med ett aktieägaravtal är att komplettera eller ändra aktiebolagslagens eller bolagsordningens regler om förhållandet mellan avtalsparterna.

Det kan gälla hur bolaget ska förvaltas och/eller ekonomiska frågor och rättigheter. Ofta regleras också rätten att sälja eller på annat sätt överlåta aktierna i bolaget.

I princip kan samtliga bolagsrättsliga förhållanden mellan avtalsparterna regleras i ett aktieägaravtal, men regleringen har bara verkan mellan parterna. Aktieägaravtalet har alltså ingen verkan mot bolaget, mot aktieägare som inte är parter i aktieägaravtalet eller mot utomstående personer.

Hur ser ett aktieägaravtal ut?

En typisk disposition av ett aktieägaravtal kan till exempel se ut så här.

• Verksamhet
• Bolagsordning
• Styrelse
• Styrelsemöten
• Information om bolaget
• Beslutsregler
• Firmateckning
• Finansiering
• Vinstdisposition
• Konkurrensbegränsningar
• Överlåtelse av aktie/förköpsrätt
• Konsekvenser av avtalsbrott, obestånd och dödsfall
• Värderingsbestämmelser
• Kompanjonsförsäkring
• Äktenskapsförord
• Sekretess
• Avtalstid och övriga bestämmelser

Aktieägaravtalets innehåll

Den absolut vanligaste typen av bestämmelser i aktieägaravtal är bestämmelser som på något sätt reglerar hur parterna ska bestämma i bolaget, dvs. regler som på något sätt reglerar hur de ska rösta på bolagsstämma.

Ofta regleras också hur parterna ska agera i styrelsen och som företagsledning. Det kan t. ex. handla om krav på viss majoritet för vissa beslut eller att en minoritet kan tvinga fram vissa beslut som de annars inte kunde fått igenom.

Den näst vanligaste typen av bestämmelser i ett aktieägaravtal är bestämmelser som reglerar hur parterna får sälja eller på annat sätt överlåta sina aktier. Utgångspunkten är att aktierna kan säljas fritt men i ett aktieägaravtal brukar man ställa upp olika begränsningar av den rätten. Syftet med sådana begränsningar är att hindra att andra än avtalsparterna kommer över aktier, dvs. man vill begränsa ägarkretsen.

Andra vanliga typer av bestämmelser i ett aktieägaravtal är bestämmelser om ökad insyn i bolagets affärer, t. ex. för aktieägare som inte har en plats i styrelsen men som ändå ha ett intresse av större insyn än vad som följer av aktiebolagslagen, och bestämmelser som ger ett bättre skydd för en ägarminoritet än vad som följer av aktiebolagslagen.

I små bolag där ägarna är direkt verksamma är det många gånger också bra att reglera hur den dagliga verksamheten ska skötas.